Dagen med D.

Där kom den dagen, den 27 september gick jag in i väggen, jag blev utbränd.
Jag ägnade mig från 05:50 till 11:30 att orka ta mig ur sängen. När jag väl kom ur sängen var jag helt slut. Nog för att jag inte är en morgon människa men jag brukar i alla fall orka släpa mig ur sängen vid 7.30-8.00 när Molly tycker att det är morgon. Men inte den här morgonen.

Molly vaknade flera gånger vid 05:50-06:00 och till slut orkade jag inte trycka in nappen i hennes mun (som var orsaken till varför hon vaknade) så jag samlade den sista kraften jag hade för att resa mig och lägga över henne i mitten av våran säng.
Där somnade hon om, vaknade igen vid nio och jag gav henne mat, liggandes. (det var längesen jag inte ens orkade sätta mig upp för att amma)
Molly som är van att nu ska vi gå upp vart lite fundersam när jag gav henne nappen, drog på henne täcket och vände mig om efter att jag hade gett henne mat.
Till slut så somnade väl hon om igen och vaknade vid halv tolv och vela inte  på några villkor somna om. Trots att jag lätt hade kunnat sova ett par timmar till var det väl dags att gå upp.

Väl uppe satte jag mig ner i soffan och storgrät i två timmar innan jag ringde Jonas och sa att jag inte orkar nå mer nu.

Jonas kom hem tidigare och var hemma hela fredagen. Hela helgen var rätt jobbig för jag vela hinna med så mycket men jag orkade inte. Och när jag väl gjorde något så orkade jag det i några minuter innan jag var helt slut och var tvungen att vila.
Kändes rätt drygt och väldigt stressande att jag visste att på måndagen den första oktober så skulle jag börja min praktik. Jag blev slut och trött av att bara tänka på det..